Undersökningens resultat pekar på de flesta lärare är mot ett införande av en litterär kanon i svenskundervisningen, även om två lärare anser att en kanon skulle kunna vara något positivt under andra förutsättningar. Åsikterna skiljer sig emellertid åt, beroende på vilken uppfattning lärarna har på svenskämnet, litteraturundervisningen och på bildning och kulturarv. Vidare pekar undersökningen på att lärarna motsätter sig en litterär kanon, eftersom en litterär kanon inte är förenlig med de pedagogiska metoder som den sociokulturella inriktningen och det dialogiska klassrummet förespråkar..

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ?En kanon för att främja den svenska kulturen?, ?En kanon är levande?, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv? samt ?En kanon som universallösning?.

Syftet med detta arbete var att undersöka lärares och gymnasieelevers attityder gällande svensk litterär kanon. Undersökningen avgränsades till två gymnasieskolor i två närkommuner i Norrbotten och totalt fyra klasser som läser kursen Svenska B. Intervjuerna av lärarna begränsades till gymnasielärare som undervisar i ämnet svenska. Vår undersökning utfördes genom att kombinera två olika metoder: kvalitativa intervjuer bland lärarna och kvantitativa enkätundersökningar bland eleverna för att få en bredare bild av ämnet. Enkäten besvarades av 60 elever och intervjuerna genomfördes med fyra lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka det svenska spanskämnets kanon på gymnasiet, hur den ser ut och hur den förändrats över tid. Detta genom att studera 77 läroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och på så sätt fastställa spanskämnets kanon.En kanon är en term som används inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör läsa och känna till något om. En kanon är långsamt föränderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det är en kollektiv åsikt som ligger till grund för kanon, vilken påverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in på kanonisering av författare, vilka är ?kön?, ?nationalitet? och ?litterära pris?.

I detta arbete undersöks lärarnas inställning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lärare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare år eller gymnasiet. Undersökningen är i metaform där tidigare resultat sammanställs i ett försök att finna tendenser i lärarnas inställning.Dessa svar analyseras och diskuteras därefter utifrån relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

I oktober 2006 lade Cecilia Wikström fram en motion om införandet av en nationell litteraturkanon i svenska skolor, och i oktober 2007 lades motionen på nytt fram av Wikström. Införandet av en kanon i skolan innebär en lista böcker som alla elever ska läsa. Jag har i detta arbete ställt upp ett antal frågeställningar rörande en litteraturkanon i svenskämnet, hur deras medvetenhet om begreppet ser ut, vad ett införande av en kanon kan innebära, vilken problematik som är knuten till begreppet, samt om det inte egentligen inte redan finns ett slags outtalad kanon bland lärare i svenskämnet. Jag har intervjuat sex stycken lärare på gymnasiet med olika lång erfarenhet av undervisning i Svenska om begreppet litteraturkanon generellt, samt vad de anser att införandet av en officiell kanon skulle innebära, för deras undervisning samt för ämnet i allmänhet. Jag har genom mina undersökningar kommit fram till att det redan verkar finnas ett slags konventionskanon i svenskämnet, och de olika lärarna verkade ha en ganska likriktad syn på vilka de viktiga författarna i svensk och utländsk litteratur är.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till och värderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vårt arbete behandlar främst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningsläget definierar sedan dessa utifrån ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare i en medelstor, västsvensk stad. Vi använder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vårt arbete och utfallet av undersökningen.

Syftet är att undersöka hur den svenska romantiken används och uppfattas av svensk­lärare i gymnasieskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med verk­sam­ma gymnasielärare i svenska. Forskningsfrågorna är hur lärarna arbetar med och uppfattar den svenska romantiken i svenskundervisningen samt hur lärarna ser på hur epoken berörs i styrdokumenten.Undersökningen visar att arbete med den svenska romantiken främst sker med ut­gångspunkt i en kulturell bildningstradition och genom kronologiska litterära epokar­beten, där tidsbristen är en avgörande faktor för begränsningen av undervisningens volym och upplägg­ning. Det framkommer även att det finns ett värde i att knyta an till elevernas värld och skapa liv och association i undervisningen för att öka elevernas en­gagemang. Därför är val av litteratur avgörande för att skapa engagemang och väcka intresse.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur lärare, utifrån ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass där det finns elever med annan etnisk bakgrund än svensk. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer på fem lärare, samtliga verksamma historielärare i årskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lärare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra då lärarna prioriterar och lägger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska läroböcker..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken skönlitteratur svensklärare på två utvalda gymnasieskolor samt en högskola i Skåne väljer/har valt att använda i sin undervisning i Svenska B, och varför de har valt just denna litteratur. Vi vill även undersöka om det redan finns någon uttalad lokal litterär kanon på de skolor vi besökt eller om det finns en underförstådd sådan. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där sammanlagt nio lärare fick svara på frågor om detta. Intervjuerna, liksom litteraturdelen, där vi huvudsakligen refererat till ett antal litteraturpedagoger, har utgjort underlag för den diskussion vi fört. I litteraturdelen behandlar vi exempelvis skräplitteraturen, det vill säga vissa böcker ur den populära kulturen, hur man bör välja litteratur, samt den danska kanon.

Syftet med detta arbete är att utreda de motiv, faktorer och värderingar som påverkar läraren i texturvalet. Arbetssätten det vill säga hur litteraturen sedan används i undervisningen är även en aspekt som detta arbete belyser. Genom intervjuer har jag kunnat utröna ett antal bakomliggande motiv och faktorer som påverkar lärarna i texturvalet. Ett eventuellt införande av en officiell litterär kanon har sedan ställts i förhållande till de texturval lärarna har gjort samt hur lärarna tycker i frågan om en officiell litterär kanon. Resultaten visar främst på att lärarna väljer litteratur som är uppskattade av eleverna och för att väcka läslust och intresse för litteratur.

Målet med vårt arbete är att undersöka hur föräldrarna kan se på historieundervisningen och vad som tas upp där. Vi vill också ta reda på föräldrarnas relation till historia och hur den används i hemmet. Vi har valt att använda oss av enkätundersökningen som vi skickade ut till föräldrar vars barn går i årskurs 4 på två olika skolor. Sedan har vi också intervjuat klasslärarna för att diskutera de svaren vi har fått och historieundervisningen. Vi kommer att ge exempel på vad föräldrarna har svarat och göra en liten jämförelse mellan klasserna.

Denna rapport handlar om ett idag debatterat ämne, nämligen om en litterär kanon. Detta kan kortfattat beskrivas som en samling litterära verk som skall föredras framför andra. Studien fokuserar på barn i de yngre åldrarna i skolan. En enkätundersökning skickades ut med frågor angående författare, böcker samt på vilken basis lärare väljer litteratur till eleverna. Svaren på undersökningen var varierande under en del punkter.

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasiet samt hur ett införande av en litterär kanon skulle påverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen är att se hur gymnasielärare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterär kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: Vad styr lärarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen på gymnasiet och hur motiverar lärarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende på program, lärare och elevunderlag, vilka är de i så fall och hur märks de? Hur anser svensklärarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle påverka deras och elevernas förutsättningar?Resultatet visar att styrdokumenten inte är en av lärarnas huvudsakliga motiveringar.